...malmö...
Ja då har man flyttat å förlovat sig. Sitter i ett lätt mulet malmö å glor å undrar hur jag hamnade här :).
Ganska skönt att slita upp rötterna å plantera om på nytt nånannanstans. Samtidigt som d e skönt att börja skapa nåt nytt så saknar man såklart gamla invanda mönster å trakter. Fast har ju inte riktigt hunnit landa än, har ju varit en del farande land å rike runt å sen har man huset fullt av klantarslen till målare som inte tar ut sig i onödan. Man dyker upp kl halv 8 å sätter sig å läser tidningen å smsar till fan å hans faster mitt framför näsan på oss som bor här, d e inte bara fräckt utan riktigt ansvarslöst å korkat. Därtill tar man 1 timmes frukost å lunch för att sen strax innan halv 4 tycka att "Idag har vi jobbat på bra å fått mö gjort". Tragiskt. När man väl jobbar så står man å duttar lite lätt me en pensel medans den andra håller lätt i fönstret så d inte blåser igen. Som om detta inte vore nog så e man inne på folks privata områden å klampar omkring utan att nån som helst skam. Jag har egen erfarenhet av att jobba hemma hos folk å förstår att man kan behöva t ex låna kylen så man kan ställa in sina mackor d fattar jag å d e åxå helt ok om man frågar, men att bara ta för givet å flytta på grejer klampa in me skitiga skor å sitta i soffor å fika i rum där man öht inte har att göra. Min erfarenhet säger att man ska va jävligt lyhörd när man e å jobbar hos människor man inte känner för man gör ju ändå reklam för sin firma. Å så mycke kan jag säga att Sandå Måleri i Malmö aldrig sätter sin fot i mitt hem igen nånsin, kanske e d bara den här arbetskygga, otrevliga å dryga individen som e sån men d kan jag inte veta å riskerar inte att få hem en sån till. Nog gnällt ;)!
Har alltid haft lite negativa tankar om Malmö men nu när jag varit här ett tag så måste jag tillstå att d e en fin stad. För å inte tala om anonymiteten, AAAAAHHHHH va skönt d känns många gånger å bara kunna traska omkring å inte känna en käft. Ganska skönt å inte ha nåra gamla minnen förknippade me saker å ting, ja förutom Hanna då fast d har ju inte me stan å göra. Å dom minnena e ju inget dåligt :). Man saknar naturligtvis vissa människor men inte nybro i sig, 23 år får vara nog ;).
Kan ta 4 månader till nästa inlägg kanske tar d bara 1 dag, den som lever får se ;)
mors
Kommentarer
Trackback
