...men vadå..

Ibland spelar livet en ett spratt. Ena sekunden känns allt så jävla hopplöst å meningslöst å nästa så e fan allt rena jävla lustgården me äpplen ormar å hela jävla uppsättningen av bolsjojteatern. Ja man ska inte klaga men jag vill inte ha för bråttom. Vill gärna lukta lite på blommorna, men d känns som här ska fan inte sniffas på nåt utan bara plocka å lägga på hög, lukta, smaka å njut senare. Springer blåögd å trög som Adam me sitt jävla löv, medans snokjävlen lurar i "min Eva" en hel jävla skäppa me äpplen. Å då ränner hon runt medveten å uptodate om all jävla dynga man kan tänka sej. -Lugna ner dig kvinna! Nää, har inget me min kvinnosyn å göra som förövrigt inte e så speciellt konservativ. Tror bara inte på jämlikhet i den bemärkelsen att man ska dela på allt. Jag gör d jag gör bäst å hon gör d hon gör bäst, It's as simple as that.

Nää nu ska jag inte va så negativ, har kommit på mej själv me att vara lite rädd när nån kommer för nära. Ja jag pratar om kvinns. Helt lugnt på kompisnivå men när nån visar lite intresse så försvinner jag som en avlöning. E fan slut me d nu, måste ju faktiskt ge nån en chans. Inte för att ja e helt på, men för att fan vet va jag missar. Kan ju va så att HON drar förbi för att jag e så stängd. Visst har jag haft mina crushes men dom får man lixom inte ha ifred. Så fort man får en liten crush på nån så e d, lägg ut snaran å fånga lr shoot the mf down. Visst vill jag träffa nån men lugn å fin snackar inte flytta ihop lr giftermål för d kommer å ta tid å d får d gärna göra för d finns så mycke annat jag vill göra.

Ja man får väl se tiden an å ta framtiden som den kommer. D löser sig me skridskor bara d blir is...

vihörsstörs&

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0